Utvecklingspåverkan

Utvecklingseffekterna är kanske någonting nytt eller främmande för många företag. Ofta kan utvecklingseffekterna ändå vara en ganska naturlig följd av ansvarsfull affärsverksamhet i utvecklingslandet. En strävan efter att nå utvecklingseffekter och att identifiera de egna effekterna kan också bana väg för ny affärsverksamhet. Utvecklingseffekternas väg kan uppfattas till exempel på följande sätt:

1) Globala utmaningar är också möjligheter. Genom att utvärdera olika aspekter på globala utmaningar kan du få en uppfattning om företagsverksamhetens möjligheter att lösa utmaningarna. Det finländska företaget Solar Water Solutions tillhandahåller till exempel vattenrening som drivs med solkraft i områden som urbaniseras i snabb takt. Mål 7 för hållbar utveckling.

2) Handla på ett ansvarsfullt sätt. Lägg märke till hur du med ansvarsfull företagsverksamhet kan få till stånd en förändring och hur utvecklingseffekterna kan bli en del av ditt företags strategi. Beakta såväl miljöeffekter som sociala och ekonomiska effekter. Våra kostnadsfria ansökningsverkstäder och vår rådgivning hjälper dig att identifiera och argumentera effekterna.

3) Identifiera dina effekter och ställ upp mål. Med enkla åtgärder kan du hitta ditt sätt att påverka. I följande stycke presenteras FN:s mål för hållbar utveckling som du kan utnyttja när du ställer upp dina egna mål. Se också länkarna till ytterligare information längst ned på sidan.

4) Sök ny finansiering. Det finns många möjligheter till genomslagsfinansiering. Dessa finansieringsmöjligheter är kopplade till utvecklingseffekterna. Finansiären kräver också rapportering.

5) Följ andras exempel. Det finns många exempel på finländska företag som har fått till stånd positiva utvecklingseffekter. Till exempel Perunamestarit utvecklar potatisodlingen i Tanzania och svarar således på den ökade efterfrågan på hållbar livsmedelsproduktion. Mål 1 för hållbar utveckling.

Guiden Know your impact hjälper företag att identifiera och lyfta fram affärsverksamhetens utvecklingseffekter. Företagen får hjälp med att hitta nya finansieringssätt och handla på ett ansvarsfullt sätt. Guiden har utarbetats av Leapfrog Projects som är bekant även från Finnpartnerships ansökningsverkstäder. Materialet grundar sig på resultaten från undersökningen Aalto new Global. Du kan läsa hela guiden här.

Som utvecklingspolitisk aktör underställd utrikesministeriet strävar Finnpartnership efter att främja förverkligandet av FN:s mål för hållbar utveckling (Sustainable Development Goals, nedan även SDG).

Målen för hållbar utveckling är en grupp med 17 betydande utvecklingsmål som lanserades 2015. Vart och ett av de 17 målen har indelats i delmål som gör det lättare att främja målen och mäta resultaten.

Målen utgör en internationell ram för att nå de utmanande utvecklingsmålen. De erbjuder utvecklingsfinansiering samt ett gemensamt språk och en ram för utvecklingssamarbetet.

För att målen ska nås senast 2030 har man uppskattat att det krävs betydligt mer resurser än vad som fås via traditionellt utvecklingsbistånd eller till exempel migranters penningförsändelser. För att nå målen är det nödvändigt att delaktiggöra nya aktörer och särskilt privata sektorn.

Därför strävar även Finnpartnership med sin verksamhet efter att vara med och förverkliga FN:s mål för hållbar utveckling. Genom att identifiera den egna företagsverksamhetens väsentliga mål för hållbar utveckling kan den som ansöker om stöd motivera affärsverksamhetens slagkraft på ett trovärdigt sätt.

Nedan finns närmare information om målen för hållbar utveckling. Vart och ett av de 17 målen har också delmål som är sammanlagt 169 till antalet. Trots detta är målen för hållbar utveckling mycket allmänna och universella och kan därför tillämpas på vilken bransch som helst.

Du kan också läsa mer på utrikesministeriets, FN:s eller statsrådets kanslis webbplatser.

Bild: UN.org

Mål 1: Ingen fattigdom. All form av fattigdom ska avskaffas överallt. Fattigdom kan yppa sig på många sätt i olika delar av världen, till exempel som ekonomisk och social ojämlikhet eller som en brist på utbildningsmöjligheter eller möjlighet att påverka. Alla ska ha lika rätt till ekonomiska resurser och tillgång till grundläggande tjänster.

Mål 2: Ingen hunger. Att avskaffa hunger, uppnå tryggad livsmedelsförsörjning, uppnå en bättre kosthållning och främja ett hållbart jordbruk står i centrum för detta mål. Det är dags att fundera över hur vi odlar, delar och konsumerar mat utan att belasta miljön samt garantera att alla, särskilt människor som är fattiga eller i utsatta situationer, får tillräckligt med säker och näringsrik mat året runt.

Mål 3: God hälsa och välbefinnande. Att säkerställa att människor i alla åldrar kan leva ett hälsosamt liv och må bra. Även om den återstående medellivslängden på många ställen har blivit längre, barn- och mödradödligheten har minskat och vaccinationerna har varit effektiva finns det mycket att göra för att många sjukdomar och andra faktorer som utgör ett hot mot hälsan ska kunna utrotas. Det är också viktigt att stärka alla länders, särskilt utvecklingsländernas, beredskap att förutse, minimera och hantera nationella och globala hälsorisker.

Mål 4: God utbildning för alla.  Att säkerställa öppen och jämlik utbildning av god kvalitet samt främja livslångt lärande för alla. Utbildning av god kvalitet förbättrar människornas livskvalitet och visar vägen mot en hållbar utveckling. Före 2030 ska det säkerställas att alla har tillgång till gratis och jämlik utbildning av god kvalitet på grund- och mellanstadiet som leder till väsentliga och effektiva inlärningsresultat.

Mål 5: Jämställdhet. Att uppnå jämställdhet och stärka kvinnornas och flickornas roll i samhället. Jämställdhet är inte enbart en grundläggande mänsklig rättighet utan också en nödvändig grund för en fredlig, välbärgad och hållbar värld. Därför bör alla former av diskriminering mot kvinnor och flickor avskaffas överallt.

Mål 6: Rent vatten och sanitet för alla. Att säkerställa tillgång till och hållbar vatten- och sanitetsförvaltning för alla. Brist på vatten, dålig kvalitet på vattnet och otillräckliga sanitetsmöjligheter försvagar matskyddet, människornas uppehälle och utbildningsmöjligheterna. Alla har rätt till säkert och förmånligt vatten.

Mål 7: Hållbar energi för alla. Att säkerställa att alla har tillgång till tillförlitlig, hållbar och modern energi till en överkomlig kostnad. Hållbar energi är ett verkligt alternativ – den kan åstadkomma förändringar i samhällsekonomierna, livskvaliteten och på vår planet. Därför är målet att före 2030 öka andelen förnybar energi betydligt i kombinationen av energikällor globalt.

Mål 8: Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt. Att verka för ekonomisk tillväxt, full och produktiv sysselsättning med anständiga arbetsvillkor för alla. Hållbar ekonomisk tillväxt förutsätter att samhällena skapar förutsättningar för arbete av god kvalitet som skapar ekonomisk tillväxt utan att skada miljön. Full och produktiv sysselsättning med anständiga arbetsvillkor hör till alla, även ungdomar och personer med funktionsnedsättning.

Mål 9: Hållbar industri, innovationer och infrastruktur. Att bygga upp en motståndskraftig infrastruktur och industri samt främja och utveckla innovationer stöder en hållbar utveckling och levnadsstandard i alla samhällen. En regional och gränsöverskridande infrastruktur stöder också ekonomisk utveckling och människors välbefinnande.

Mål 10: Minskad ojämlikhet. Att minska ojämlikheten inom och mellan länder. Det kan finnas många slags ojämlikhet och den kan öka till exempel av olika utbildningsmöjligheter. Att utveckla universell praxis med hänsyn även till de allra fattigaste och mest marginella personerna.

Mål 11: Hållbara städer och samhällen. Att bygga säkra och hållbara städer och bosättningar. Urbaniseringen är en växande trend i hela världen, då mer än hälften av världens befolkning för närvarande bor i städer. Före 2050 väntas andelen ha stigit till 70 procent. Alla har rätt till en tillräcklig, säker och förmånlig bostad samt grundläggande tjänster.

Mål 12: Hållbar konsumtion och produktion. Hållbar konsumtion betyder utveckling av hållbara konsumtions- och produktionsvanor. För att nå målen behövs systematiskt samarbete och informationsutbyte mellan konsumenter, producenter, forskare, beslutsfattare, media, organisationer och företag. Den tioåriga programramen för hållbar konsumtion och produktion verkställs i alla länder under ledning av i-länderna med hänsyn till utvecklingsländernas utvecklingsnivå och beredskap.

Mål 13: Bekämpa klimatförändringarna. Att bekämpa klimatförändringen och dess följder. En stor del av de ökade utsläppen av växthusgaser i atmosfären kommer från de fossila energikällor vi använder. Jordens temperatur kan stiga till följd av att utsläppen ökar. Temperaturstigningen skulle ha allvarliga följder bland annat för ekosystemen, människornas säkerhet, matproduktionen och hälsan. Klimatmålet stöder avskaffningen av fattigdom och den hållbara utvecklingen.

Mål 14: Hav och marina resurser. Att bevara haven och de naturresurser de erbjuder samt verka för en hållbar användning av dem. Föroreningen av haven bör minskas och förebyggas betydligt. Havens och kustområdenas ekosystem bör skyddas. Även många fiskstammar är utsatta för överfiske och därför är globala åtgärder livsviktiga för att vi ska kunna främja en ny återupplivning av hotade fiskstammar.

Mål 15: Ekosystem och biologisk mångfald. Att skydda och återställa ekosystemen på land och främja en hållbar användning av dem. Biologisk mångfald är en viktig grund för systemen som bevarar livet på jorden och både det nuvarande och det framtida välståndet vilar på denna grund. Hållbar användning av naturresurser under en lång tid är en viktig faktor i människornas mål att avskaffa fattigdomen för gott.

Mål 16: Fredliga och inkluderande samhällen. Att främja fredliga och inkluderande samhällen för att nå en hållbar utveckling. Fredliga samhällen kan inte nås om situationen präglas av våld och konflikter. Rättsstater, en välfungerande offentlig förvaltning kombinerad med ansvarsfulla inrättningar och öppenhet är allas rätt.

Mål 17: Genomförande och globalt partnerskap. Att erbjuda stöd för att bygga hållbar utveckling, återuppliva globalt partnerskap. Tillsammans med regeringar, privata sektorn, medborgarsamhället, FN-systemet och andra intressentgrupper kan vi nå de mål som åtgärdsplanen Agenda 2030 har ställt upp.

Huruvida projekten som ska stödas är stödberättigade bedöms med tanke på utvecklingspåverkan. Alla branscher som Finnpartnership godkänner har utvecklingseffekter. Stöd kan beviljas alla branscher som inte upptagits på den förbudslistan som utrikesministeriet har utarbetat.

Miljökonsekvenserna av projekten bedöms dessutom i enlighet med särskilt definierade miljöfrågor och utvärderingsprinciperna för samhällsansvar.

Med utvecklingseffekter avses projektets uppskattade och förverkligade direkta och indirekta effekter på bland annat följande faktorer:

• bildande av nationalintäkt (mervärde, det vill säga löner, hyror, räntor och vinster m.m. som blir kvar i projektlandets nationalekonomi)
• sysselsättningen i projektlandet
• mångsidigare produktion i projektlandet
• skatteinkomster och motsvarande statliga inkomster i projektlandet
• överföring av teknologi och kompetens
• höjning av kompetensnivån hos den arbetsföra befolkningen i projektlandet (utbildning)
• arbetsförhållanden och sociala förmåner i företaget och dess omgivning (iakttagande av ILO:s regler, arbetarsäkerhet, lönenivå, bostads-/hälsoförmåner o.dyl.)
• särskilt gynnsamma miljöverkningar (t.ex. förnybar energi eller annat produktionssätt som stöder en hållbar utveckling)
• jämställdhet
• förbättring av den allmänna infrastrukturen i projektlandet
• valutareserven i projektlandet.

Nedan har några branschers utvecklingseffekter räknats upp som exempel. Beroende på projektet kan det även finnas andra effekter:

Genom att stödja privata och tredje sektorns projekt i utvecklingsländer strävar Finnpartnership efter att möjliggöra och stödja uppkomsten av utvecklingseffekter samt till exempel kanaliseringen av investeringar till utvecklingsländer. Finnpartnership tillhandahåller tjänster ända från idénivån till genomförandet av projektet.

Företagspartnerskapsstöd är statligt understöd som beviljas finländska organisationer. Målet är att i utvecklingsländer inleda eller effektivera långsiktig och ekonomiskt lönsam affärsverksamhet som har positiva utvecklingseffekter. Företagspartnerskapsstödet är avsett för utrednings-, pilot- och utbildningsfaserna under ett sådant projekt. Processen som omfattar ansökningar, beviljande och utbetalning av företagspartnerskapsstöd sköts av utrikesministeriet i samarbete med Finnpartnership.

Företagspartnerskapsstöd kan sökas av en organisation som är registrerad i Finland eller finskägd (företag, förening, organisation osv.) för utvecklingsländer som listats av OECD:s biståndskommitté DAC.

Utrikesministeriet (UM) ansvarar för den utvecklingspolitiska styrningen av stödet, ansökningsprocessen, stödbesluten och utbetalningarna av stödet.

Programmet Finnpartnership, som förvaltas av Finnfund, producerar för utrikesministeriet de konsulttjänster som är förknippade med tjänsten, till exempel utbildnings-, marknadsförings- och rådgivningstjänster samt nödvändiga expertanalyser.

Finnpartnership stöder förverkligandet av målen för hållbar utveckling via företagspartnerskapsstödet men även via Matchmaking-tjänsten samt utbildning och rådgivning, bland annat separata SDG-utbildningar. I de avgiftsfria ansökningsverkstäderna och rådgivningen som gäller miljö- och samhällsansvar får företagen hjälp med att identifiera sambandet mellan målen för hållbar utveckling och företagsverksamheten.

Finnpartnership ordnar månatliga ansökningsverkstäder där företagen får hjälp med att fylla i ansökan. I ansökningsverkstäderna går vi igenom företagets affärsverksamhet och projektet som ansökan om stödet gäller. Eventuella utvecklingseffekter identifieras och företaget får lära sig att kommunicera dem på ett förståeligt sätt. Verkstäderna är en avgiftsfri möjlighet att lära sig mer om utvecklingseffekterna. Ansökningsverkstäder ordnas i samarbete med Business Finlands Developing Markets Platform och Fingo. Verkstädernas tidtabeller hittar du här.

Företag som har ansökt om företagspartnerskapsstöd kan också utnyttja den kostnadsfria rådgivningen som gäller miljö- och samhällskonsekvenser. Målet med den är att verka för att projekten genomförs på ett hållbart sätt, att det uppstår utvecklingseffekter och att eventuella risker förebyggs. Läs mer om rådgivningen under ”miljö- och samhällsansvar”.

Med Matchmaking avses identifiering och främjande av företagspartnerskap mellan finländska organisationer och organisationer som verkar i u-länder via marknadsföring och direkt kontakt.

Målet med Matchmaking-tjänsten är att föra samman sådana finländska företag och u-landsbaserade företag som har förutsättningar att inleda kommersiellt samarbete. Matchmaking kan leda till utvecklingseffekter i mållandet till exempel genom att det bilaterala förfarandet utökas eller att ett gemensamt företag grundas.

De viktigaste verktygen i Matchmaking-tjänsten är Matchmaking-databasen som finns på Finnpartnerships webbplats, direkta sammanslagningar av företag, evenemang som ordnas i Finland och utvecklingsländerna samt Team Finland-samarbete, företagsobservatörer och andra nätverk.

Alla projekt som får företagspartnerskapsstöd ska sträva efter att åstadkomma positiva utvecklingseffekter i utvecklingslandet där projektet genomförs. Utvärderingen av projektens utvecklingseffekter är därför viktiga i beredningen av besluten om företagspartnerskapsstöd.

Sökanden ska först själv utvärdera projektets utvecklingseffekter som del av ansökan genom att svara på både de öppna och de slutna frågorna. Sökanden ska också skriftligen förbinda sig att följa lagarna i mållandet och internationella författningar. Finnpartnership granskar sökandens bedömning av projektets utvecklingseffekter. Utbildning i utvecklingseffekterna och hur de kommuniceras ges på Finnpartnerships månatliga ansökningsverkstäder som alla sökande rekommenderas delta i.

Finnpartnerships anställda analyserar utvecklingseffekterna av de inlämnade ansökningarna om företagspartnerskapsstöd med hjälp av sin egen sakkunskap, Finnfunds experter och verktyg för utvärdering av utvecklingseffekterna. Eftersom stödet ofta gäller projektens initialfaser görs bedömningen av utvecklingspåverkan genom att granska de effekter som ett lyckat projekt sannolikt för med sig i framtiden. I bedömningen av utvecklingspåverkan granskas både direkta och indirekta effekter. Finnpartnerships experter tar vid behov kontakt med sökanden för att få mer information för bedömningen av utvecklingspåverkan.

Projektet poängsätts utifrån bedömningen av utvecklingspåverkan. Finnpartnerships anställda bedömer ansökningarna också till exempel med beaktande av sökandens kompetens, ekonomiska resurser och personalresurser samt hur realistiskt projektet är.

De omfattande utvecklingseffekter som fastställts i policyn för bedömning av projektens utvecklingseffekter är bland annat effekterna på sysselsättningen i mållandet, jämställdheten, ökningen av arbetarbefolkningens kompetens i mållandet, överföringen av teknologi och kompetens, en mångsidigare produktion i mållandet, förbättringen av den allmänna infrastrukturen i mållandet, arbetsförhållandena och de sociala förmånerna i företaget och dess omgivning och på särskilda positiva miljöverkningar, till exempel förnybar energi eller något annat produktionssätt som stöder hållbar utveckling.

Särskild uppmärksamhet fästs också vid projektens eventuella negativa och positiva miljö- och samhällsverkningar. Ansökningarnas miljö- och samhällsverkningar utvärderas av Finnfunds expert som klassificerar projekten, ger dem krav och rekommendationer samt ger instruktioner till sökandena.

Finnpartnership följer tydliga instruktioner om hurdana projekt som inte beviljas stöd. Anvisningen finns här.

Det slutliga beslutet om huruvida stöd beviljas fattas av utrikesministeriet med hjälp av Finnpartnerships bedömning. Ministeriet utnyttjar vid behov även andra experters utlåtanden om projekten innan ett beslut om stödet fattas.

Finnpartnerships huvudprincip är att projekt som beviljas företagspartnerskapsstöd ska följa internationellt godkända miljö- och samhällsansvarsstandarder samt lokal lagstiftning bland annat gällande miljön och arbetstagarnas rättigheter.

Som grund för bedömningen av projektens miljö- och samhällsansvar används Världsbankens och IFC:s (International Financial Corporation) miljö- och samhällskonsekvenser och standarderna som gäller hantering av dessa som godkänts av de internationella finansiärerna (mer information IFC Performance Standards och World Bank Group EHS Guidelines). Projektet kan ha nytta av att tillämpa dessa högre standarder.

Det är viktigt, och förmånligt för företaget, att beakta och hantera miljö- och samhällsverkningar och -risker redan i ett mycket tidigt skede när projektets preliminära planer utarbetas.

Företagspartnerskapsstöd kan sökas för utredningar av miljö- och samhällsverkningar redan när det undersöks om projektet kan genomföras (till exempel miljö- och samhällsansvar som gäller affärspartnerns verksamhet och valet av förläggningsort). Sökanden kan vid behov fråga råd av Finnpartnership om tillämpandet av ovannämnda standarder på projekten. Finnpartnership utnyttjar Finnfunds miljöexperter i frågor som gäller miljö- och samhällsansvar.

En miljöexpert klassificerar projekten utifrån deras förväntade miljö- och samhällsverkningar. Projektets karaktär och fas har stor inverkan på analysens utförlighet och vilka uppgifter som behövs. Strävan är att säkerställa att projektets verksamhet omfattar så lite negativa konsekvenser för hälsan, samhället och miljön som möjligt.

Miljöklassificering

• Miljöklass A: Ett projekt som kan ha betydande, negativa miljökonsekvenser som kan sträcka sig över ett område som är större än projektets läge. I praktiken avser detta bland annat nya produktionsanläggningar och betydande expansioner av produktionsanläggningar samt projekt som är belägna i eller i närheten av känsliga områden eller som kan ha negativa konsekvenser för känsliga områden.
• Miljöklass B: Ett projekt som kan ha måttliga negativa miljökonsekvenser som är mindre än konsekvenserna av projekt i klass A och som är lättare att hantera än för projekt i klass A.
• Miljöklass C: Ett projekt som inte har några potentiella negativa miljökonsekvenser eller vars negativa konsekvenser är små.

Som grund för klassificeringen av projektens samhälleliga konsekvenser ligger projektets potentiella negativa samhälleliga konsekvenser. Särskild vikt fästs vid projekt med följande drag:

• Projektet verkar inom primärproduktionen, till exempel skogs- eller lantbruk eller gruvverksamhet och sysselsätter en betydande mängd outbildad och/eller temporär/hyrd arbetskraft.
• Projektet hänför sig till en arbetskraftsdominerad bransch (särskilt i särskilda ekonomiska zoner).
• I produktionen som projektet omfattar används hälsofarliga råvaror eller processer.
• Genomförandet av projektet kan kräva att människors boplatser flyttas eller projektet försämrar den lokala gemenskapens näringsmöjligheter.
• Projektet är ett privatiseringsprojekt och genomförandet av projektet kan leda till omfattande uppsägningar eller försämra gemenskapens tillgång till de befintliga bastjänsterna.

Dessutom ställs vissa extra kvalitetskrav på de utredningar som utförs med hjälp av företagspartnerskapsstödet (t.ex. projektredovisning, verksamhetsplan, bedömning av miljö- och samhällskonsekvenser) för de projekt som kan ha betydande, negativa miljö- och samhällskonsekvenser.

Rådgivning beträffande miljö- och samhällsansvar och mänskliga rättigheter

Finnpartnership erbjuder dem som ansöker om företagspartnerskapsstöd gratis rådgivning (s.k. vouchers) för att identifiera och förutspå miljörisker och risker relaterade till mänskliga rättigheter som är förknippade med projekten. Rådgivning ges främst och i huvudsak till projekt som till exempel med anledning av sin bransch eller sitt målland har ett större behov att identifiera och beakta riskerna. Rådgivningen sköts av samarbetskonsulter som utsetts av Finnpartnership.

Finnpartnerships experter och Finnfunds miljöexperter kan också vid behov rådfrågas för att få reda på hur miljö- och samhällsansvaret och mänskliga rättigheter bör beaktas i enskilda projekt.

Finnpartnership ger på begäran mer detaljerad information om bedömningsgrunderna för projektens utvecklingseffekter, miljöfrågor och samhällsansvar.

Finnpartnership strävar efter att säkerställa att de projekt som stöds står på stadig grund i fråga om de ekonomiska och sociala kriterierna samt miljökriterierna.

Bedömningen utgår från projektens genomförbarhet särskilt beträffande den ekonomiska genomförbarheten, lönsamheten och finansierbarheten. Ekonomisk lönsamhet är en viktig del av utvecklingseffekterna. Lönsam affärsverksamhet är med all sannolikhet långvarig och leder till ytterligare utvecklingseffekter i framtiden.

Syftet med företagspartnerskapsstödet är att stödja projekt som har realistiska möjligheter att utvecklas till kommersiellt lönsamma och som

• främjar utvecklingen i mållandet
• följer lagarna och kraven i mållandet
• uppfyller kraven på internationell nivå i miljö- och samhällsfrågor.

I ansökan ska sökanden påvisa sin erfarenhet och sin tillräckliga kommersiella kompetens i den bransch projektet gäller. Sökanden ska dessutom ha tillräckliga ekonomiska resurser och personalresurser för att förverkliga projektplanen. Om projektet enligt planen ska finansieras med externa finansieringskällor kan projektets affärsidé dessutom utvärderas ur finansiärens synvinkel.

Utvecklingseffekterna bedöms under projektets gång och när projektet är slutfört. Företagspartnerskapsstödet betalas retroaktivt i en eller två rater när stödtagaren på egen bekostnad har vidtagit de åtgärder som hör till projektbudgeten.

I samband med begäran om utbetalning granskar Finnpartnership hur projektet framskrider och till exempel hur de krav och rekommendationer som eventuellt getts till projektet följs. Utbetalningen görs endast om stödtagaren har iakttagit stödvillkoren och de givna kraven.

En bedömning av projektets utvecklingseffekter görs i samband med varje utbetalningsbegäran. Sökanden ska i sin utbetalningsbegäran meddela hur projektet framskrider, resultaten och verkningarna samt följande steg. Eftersom stödet i huvudsak gäller projektets inledande faser – utredningar, undersökningar och kartläggningar – har inte varje projekt åstadkommit utvecklingseffekter när utbetalningsbegäran görs. Utifrån rapporteringen går det emellertid att identifiera både redan uppnådda och sannolika framtida utvecklingseffekter.

Konkreta utvecklingseffekter uppstår vanligen först efter att stödet har förfallit när affärsverksamheten eller samarbetet i mållandet har kommit igång på allvar. För att kunna mäta även eventuella utvecklingseffekter efter att stödet har förfallit rapporterar stödtagarna om utvecklingseffekterna av projekten till Finnpartnership:

• i slutrapporten i samband med utbetalningsbegäran
• i den första uppföljningsrapporten (året efter att stödet har förfallit) och
• i den andra uppföljningsrapporten (året efter den första uppföljningsrapporten).

Sökandena är skyldiga att svara på uppföljningsenkäter som skickas under två år efter att stödet har förfallit. Med hjälp av enkäterna utreds projektens verkningar i målländerna. Finnpartnership granskar stödtagarnas svar och sammanställer utifrån dem årligen en uppföljningsrapport om resultaten av projekten. I rapporten presenteras utvecklingseffekterna och resultaten.

Du kan också läsa mer om projekten som stöds av Finnpartnership under Framgångshistorier.

Finnpartnerships månatliga ansökningsverkstäder ger utmärkt introduktion till utvecklingseffekterna och ansvarsfull affärsverksamhet. Samtidigt kan du bedöma hur företagspartnerskapsstödet och Matchmaking lämpar sig för ditt projekt.

Vår guide Know your Impact innehåller intressanta tankar om hur utvecklingseffekterna kan identifieras och hurdana affärsverksamhetsmöjligheter de kan leda till.

Här hittar du rapporterna om Finnpartnerships utvecklingspåverkan. Läs mer om hurdana projekt som har beviljats stöd och vilka resultat och effekter som har nåtts med hjälp av projekten.

Här kan du ta del av framgångshistorier och låta dig inspireras av projekt som utförts tidigare i olika delar av världen.

Läs mer om samhällelig investering på Sitras och Finnfunds webbplatser.

Läs mer om FN:s mål för hållbar utveckling (Sustainable Development Goals, SDG):

https://unric.org/fi/kestavan-kehityksen-tavoitteet/

https://go-goals.org/sv/

https://kestavakehitys.fi/sv/agenda20301

https://um.fi/agenda-2030-de-globala-malen-for-hallbar-utveckling

https://sustainabledevelopment.un.org/topics/sustainabledevelopmentgoals