Utvecklingspåverkan

Målet är hållbar utveckling och tillväxt.

Finnpartnerships verksamhet är utvecklingssamarbete och all verksamhet ska ha en utvecklingspåverkan. Utvecklingseffekterna är också en bedömningsgrund för projekten. Arbetet syftar till att stödja FN:s målsättningar för hållbar utveckling med hjälp av affärsverksamhet.

Bedömningsgrunder för projekt

Ekonomiska, sociala och miljömässiga kriterier är väsentliga utgångspunkter när man bedömer om den stödda verksamheten och projektet är stödberättigande. Finnpartnership strävar efter att försäkra sig om att de projekt som stöds står på en hållbar grund utifrån dessa bedömningskriterier.

Syftet med företagspartnerskapsstödet är att stödja projekt som har realistiska möjligheter att utvecklas till kommersiellt lönsamma och som

  • främjar utvecklingen i projektlandet
  • följer lagar och krav i projektlandet
  • uppfyller krav på internationell nivå beträffande miljö- och samhällsfrågor

 

Affärsekonomisk lönsamhet och genomförbarhet

Utgångspunkten för bedömningen är projektens genomförbarhet särskilt med avseende på deras ekonomiska genomförbarhet, lönsamhet och finansierbarhet. I ansökan ska sökanden påvisa erfarenhet och tillräcklig kommersiell kunskap inom projektets bransch. Dessutom ska sökanden ha tillräckliga ekonomiska resurser och personalresurser för att genomföra projektplanen. Om man planerar att använda externa finansieringskällor för projektet, kan projektets affärsidé dessutom bedömas ur finansiärens perspektiv.

Vid bedömningen av den ekonomiska lönsamheten hos genomförda projekt fästs särskild vikt vid det mervärde den utvecklade affärsverksamheten har med avseende på förverkligandet av och kontinuiteten i företagspartnerskapet.

Utvecklingspåverkan

Finnpartnerships mål är att öka det kommersiella samarbetet mellan aktörer i Finland och utvecklingsländer så att resultatet av projekten skapar positiv utvecklingspåverkan i projektländerna. Det betyder att stödberättigande projekt också bedöms ur ett perspektiv av utvecklingspåverkan. Dessutom bedöms projektens miljöpåverkan utifrån särskilt fastställda bedömningskriterier för miljöfrågor och samhällsansvar.

 

Med utvecklingspåverkan avses projektets uppskattade och förverkligade direkta och indirekta effekter på bland annat följande faktorer:

  • bildande av nationalintäkt (mervärde, det vill säga löner, hyror, räntor och vinster m.m. som blir kvar i projektlandets nationalekonomi)
  • sysselsättningen i projektlandet
  • mångsidigare produktion i projektlandet
  • skatte- och motsvarande statliga intäkter i projektlandet
  • överföring av teknik och kunskap
  • höjning av kunskapsnivån hos den arbetsföra befolkningen i projektlandet (utbildning)
  • arbetsförhållanden och sociala förmåner i företaget och dess omgivning (iakttagande av ILO:s regler, arbetarsäkerhet, lönenivå, bostads-/hälso- m.fl. förmåner)
  • särskilt gynnsamma miljöverkningar (t.ex. förnybar energi eller annat produktionssätt som stöder en hållbar utveckling)
  • jämlikhet mellan könen
  • förbättring av den allmänna infrastrukturen i projektlandet
  • valutareserven i projektlandet.
  • I sin ansökan om stöd för företagspartnerskap ska den sökande kort ange projektets viktigaste utvecklingseffekter med avseende på projektlandet. Finnpartnerships experter kontaktar vid behov den sökande för att få mer information vid bedömningen av utvecklingspåverkan.

Genom sin verksamhet strävar Finnpartnership efter att bidra till att FN:s målsättningar för hållbar utveckling (SDG) förverkligas. Läs mer om FN:s målsättningar för hållbar utveckling.

 

Miljö- och samhällsansvar

Finnpartnerships huvudprincip är att de projekt som stöds genom företagspartnerskapsstöd ska iaktta internationellt erkända standarder för miljö- och samhällsansvar samt den lokala lagstiftningen med avseende på bland annat miljön och de anställdas rättigheter.

Som grund för bedömningen av projektens miljö- och samhällsansvar används Världsbankens och IFC:s (International FInancial Corporation) standarder som rör miljö- och samhällskonsekvenser och administrationen av dessa och som har godkänts av internationella finansiärer (mer information IFC Performance Standards ja World Bank Group EHS Guidelines). Det kan vara en fördel för projektet om det tillämpar dessa övergripande standarder.

Iakttagande och administration av miljö- och samhällskonsekvenser och -risker är viktigt och gynnar företaget redan i ett tidigt skede när man bereder projektets preliminära planer. Man kan ansöka om företagspartnerskapsstöd för utredning av miljö- och samhällskonsekvenser redan när man undersöker genomförbarheten (t.ex. miljö- och samhällsansvar förknippade med företagspartnerns verksamhet och belägenhet). Vid behov kan sökanden begära råd av Finnfunds miljöexperter om hur dessa ovan nämnda standarder tillämpas på projekten.

Miljöexperten klassificerar projekten utifrån deras förväntade miljö- och samhällskonsekvenser. Projektets karaktär och skede har en betydande inverkan på hur detaljerad analysen är och vilken information som behövs. Målet är att säkerställa att projektets verksamhet är förknippad med så få negativa hälsomässiga, samhälleliga och miljömässiga konsekvenser som möjligt.

 

Miljöklassificering

Miljöklass A
Ett projekt som kan ha betydande, negativa miljökonsekvenser som kan sträcka sig över ett område som är större än projektets läge. I praktiken avser detta bland annat nya produktionsanläggningar och betydande expansioner av produktionsanläggningar samt projekt som är belägna i eller i närheten av känsliga områden eller som kan ha negativa konsekvenser för känsliga områden.

Miljöklass B
Ett projekt som kan ha måttliga, negativa miljökonsekvenser som är mindre än konsekvenserna av projekt i klass A och som är lättare att hantera än för projekt i klass A.

Miljöklass C
Ett projekt som inte har några potentiella negativa miljökonsekvenser eller vars negativa konsekvenser är små.

Som grund för klassificeringen av projektens samhälleliga konsekvenser ligger projektets potentiella negativa samhälleliga konsekvenser. Särskild vikt fästs vid projekt med följande drag:

  • Projektet verkar inom primärproduktionen, till exempel skogs- eller lantbruk eller gruvverksamhet och sysselsätter en betydande mängd outbildad och/eller temporär/hyresarbetskraft.
  • Projektet hänför sig till en arbetskraftsdominerad bransch (särskilt i speciella ekonomiska områden).
  • I den produktion som projektet omfattar används hälsofarliga råvaror eller processer.
  • Genomförandet av projektet kan kräva att människors boplatser förflyttas eller projektet försämrar den lokala gemenskapens näringsmöjligheter.
  • Projektet är ett privatiseringsprojekt, och dess genomförande kan ge upphov till omfattande uppsägningar eller försämra gemenskapens befintliga tillgång till bastjänster.

En viktig synpunkt är att miljö- och samhällskonsekvenser beaktas redan i den tidiga projektplaneringen. Dessutom ställs vissa tillkommande kvalitetskrav på de utredningar som utförs med hjälp av företagspartnerskapsstödet (t.ex. projektredovisning, verksamhetsplan, bedömning och miljö- och samhällskonsekvenser) för sådana projekt som kan ha betydande, negativa miljö- och samhällskonsekvenser. Vid behov är det möjligt att be Finnpartnerships experter och Finnfunds miljöexperter om råd beträffande hur miljö- och samhällsansvaret ska beaktas för ett enskilt projekt.

Finnpartnership ger vid behov detaljerad information om bedömningsgrunderna för projektens utvecklingspåverkan, miljöfrågor och samhällsansvar.

öppna stänga