Man kan ansöka om företagspartnerskapsstöd för att täcka kostnader vid beredningen av långvarig, affärsekonomiskt lönsam verksamhet i ett utvecklingsland. Det är avsett att på efterhand täcka godkända kostnader för projektförberedelse. Som kostnader för projektförberedelse räknas inte kostnader för grundande av företag eller inledande av operativ verksamhet (frånsett utbildning av personal). Stöd beviljas till exempel inte för projektets anläggnings- eller andra investeringar, för teknisk planering av dessa investeringar, allmänna produktutvecklingskostnader eller licensieringsavtal för program.

Projekt som redan pågår kan också beviljas stöd. I dessa fall stöds utbildning av personalen och utveckling eller modifiering av ett visst affärsområde, om detta bidrar till förverkligande och fortsättande av företagspartnerskapet. Stöd kan emellertid bara beviljas för att täcka sådana kostnader som redan har uppkommit efter att stödansökan har registrerats.

Den som söker om företagspartnerskapsstöd ska vara

• ett företag som registrerats i Finland (t.ex. aktiebolag, öppet bolag, kommanditbolag, enskild firma) ELLER
• ett företag som registrerats utomlands och som har en betydande koppling till Finland genom ägarskap
• ett offentligt affärsverk som registrerats i Finland eller en anstalt inom den offentliga sektorn som följer principerna för offentliga affärsverk
• en forskningsanstalt, ett universitet, ett andelslag, en handelskammare eller motsvarande organisation som har registrerats i Finland
• en medborgarorganisation eller förening som har registrerats i Finland
• ett konsortium bestående av ovan nämnda aktörer.

Stödsökanden ska vara den som genomför projektet (t.ex, etablerande företag eller importör från utvecklingsland), och vars affärsverksamhet projektet väsentligen är förknippat med. Sökanden kan inte delta i projektet enbart som konsult. Sökanden ska ha tillräcklig erfarenhet och kommersiell kunskap inom den bransch som projektet rör. Dessutom ska sökanden ha tillräckliga ekonomiska resurser och personalresurser för att genomföra planen.

Om sökanden är ett konsortium med flera aktörer, ska en av medlemmarna i konsortiet vara den huvudansvarige sökanden. Varje medlem i konsortiet ska ansöka om stöd med en egen ansökan och projektbudget. Stödbeslutet ges separat till varje medlem i konsortiet. Medlemmarna i konsortiet kan utnyttja den gemensamma kunskapen och gemensam rapportering i projektet.

Läroinrättningar och medborgarorganisationer kan vara 1) självständiga sökande eller 2) den som genomför ett stödfunktionsprojekt i företagspartnerskapsprojekt.

1. Om en medborgarorganisation/läroinrättning verkar som den egentliga sökanden i projektet, ska projektet bland annat omfatta ett långsiktigt etableringsmål i projektlandet enligt villkoren för företagspartnerskapsstödet och projektet ska syfta till långsiktigt kommersiellt samarbete. I detta fall skiljer sig inte projektet för en medborgarorganisation/läroinrättning från ett normalt företagspartnerskapsprojekt som genomförs av till exempel ett företag.
2. Stödfunktionen kan vara ett projekt som organisationen eller läroinrättningen genomför och där organisationen eller läroinrättningen inte själv eftersträvar vinstbringande affärsverksamhet i projektlandet. Stödfunktionsprojektet ska vara anknutet till ett visst företagsprojekt (stöda detta) som stöds av Finnpartnerships företagspartnerskapsstöd eller Business Finlands Developing Markets Platform (DevPlat) genom att erbjuda kapacitet till resurserna i projektlandet överlag, till exempel genom att utbilda en större personalgrupp eller genom att ordna branschrelaterade verkstäder eller dylikt. I en stödfunktion kan man inte utveckla den egentliga produkten till exempel genom att producera innehåll för den. Om man i en stödfunktion utvecklar en produkt tillsammans med en annan sökande och dessutom eftersträvar egen affärsverksamhet i projektlandet, kan projektet inte anses vara en stödfunktion. I stödfunktionsprojekt är stödprocenten alltid 85 %. Stödfunktionsprojektet ska ha en eller flera utsedda företagspartner, som samtidigt ansöker om företagspartnerskapsstöd eller DevPlats stöd.

Medborgarorganisationen/läroinrättningen kan också verka som expert eller konsult åt ett företag, varvid medborgarorganisationens/läroinrättningens kostnader för arbetet ska vara budgeterade i företagets projektbudget. Om medborgarorganisationens/läroinrättningens verksamhet alltså direkt och enkom betjänar ett företagsprojekt, om man till exempel erbjuder utbildning direkt till företaget, handlar det om konsultering.

Ansökan om företagspartnerskapsstöd kan lämnas in året om.

Finnpartnership behandlar ansökningar och ger sina utlåtanden till utrikesministeriet som stöd för beslutsprocessen. Utrikesministeriet inför statsunderstödsbeslut om beviljande av stödet i e-tjänsten. Det tar i genomsnitt 3-5 månader att få statsunderstödsbeslutet.

Finnpartnerships klassificering av stödgränserna för företagspartnerskapsstöd i utvecklingsländer med lägre och högre medelinkomster grundas på OECD:s (Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling) biståndskommitté DAC:s klassificering av utvecklingsländer. De tre fattigaste klasserna av utvecklingsländer har slagits samman till gruppen ”utvecklingsländer med lägre inkomstnivå”, och den andra gruppen utgörs av utvecklingsländer med högre inkomstnivå. För närvarande används i rapporteringen en lista, som gäller för året 2020 (DAC List of ODA Recipients Effective for reporting on 2020 flows.)

Vid behandling av företagspartnerskapsstödet tillämpas alltid den lista som varit gällande på projektets registreringsdag. Om projektlandet försvinner från OECD DAC:s lista medan stödet är i kraft, ska utbetalningsbegäran vara inlämnad, behandlad och utbetalningen gjord innan projektlandet försvinner. Sökanden ska i detta fall också beakta tiden för behandling av utbetalningsbegäran.

Om projektet riktar sig till både ett utvecklingsland med den högre medelinkomstnivån och ett land med den lägre medelinkomstnivån, tillämpas den lägre stödprocenten på hela projektet. Mycket sköra stater omfattar länderna på listan ”Harmonized List of Fragile Situations 2020”, vars CPIA-medelvärde är ≤ 3,0 eller odefinierat, samt Jordanien.

När projektet hänför sig till länder med den högre medelinkomstnivån (UMIC) ska projektet ha direkt utvecklingspåverkan. Till exempel är sysselsättning, skatter och exportintäkter som projektet åstadkommer inte tillräckliga utvecklingseffekter i UMIC-länderna.

Direkta utvecklingseffekter kan vara att skapa arbetsplatser för sådana människogrupper som annars har svårt att få arbete, till exempel sysselsättning för fattiga, erbjudande av en produkt/tjänst som är riktad till fattiga eller att koncentrera affärsverksamheten i ett fattigt område.

Kolla exempel på olika direkta utvecklingseffekter i bilagan nedan. Observera att listan endast omfattar exempel på direkta utvecklingseffekter. Varje projekt och dess information bedöms alltid som en helhet.

BILAGA Finnpartnership och UMIC länder

Utvecklingseffekterna beskrivs också i Finnpartnerships ansökningsverkstäder.

Stöd kan beviljas projekt vars syfte är något av följande:

• etablering av samriskföretag i ett utvecklingsland tillsammans med en lokal aktör

• etablering av dotterbolag i ett utvecklingsland

• import från utvecklingsland till Finland och eventuellt samtidigt till andra länder

• avtal om underleverans, underhåll, franchising eller licensiering
  • Avtal om licensiering/franchising ska vara förknippat med ett långsiktigt samarbete med en lokal partner, till exempel utbildning av, avtalsbaserat stöd åt och/eller gemensam utveckling av en produkt/tjänst med partnern.

• pilot- och demonstrationsprojekt i anslutning till kommersiell/produktifierad teknik eller lösning som genomförs som en del av internationella organisationers (EU, FN-organisationer, internationella finansinstitut) verksamhet
  • Stöd kan även fås för en självfinansieringsandel som förutsätts av projekten; då utgör den självfinansieringsandel som förutsätts av organisationen den totala projektkostnaden för företaget.

• Stödfunktionsprojekt som medborgarorganisationer och läroinrättningar genomför och som är direkt anknutna till projekt med företagspartnerskapsstöd eller med Business Finlands Developing Markets Platform (DevPlat). I denna typ av projekt eftersträvar medborgarorganisationen/läroinrättningen inte själv en kommersiell affärsverksamhet. Om en medborgarorganisation/läroinrättning eftersträvar etablering av egen affärsverksamhet är det inte ett stödfunktionsprojekt, utan projektet ska ha något annat av de ovan nämnda syftena. Stödfunktionsprojektet ska utveckla den lokala gemenskapen och det ska också vara direkt anknutet till ett projekt för vilket företagspartnerskapsstöd/DevPlats stöd ansökts om, till exempel på följande sätt:
  • en utveckling av kapaciteten hos intressenterna (inklusive frågor om företagsansvar och mänskliga rättigheter samt yrkesmässig, teknisk och kommersiell utbildning), utveckling av samarbetsnätverk, pilotprojekt förprodukter och tjänster
  • utveckling av samarbets- och innovationsplattformar samt
  • ordnande av seminarier och workshops som en del av det allmänna upplysnings- och påverkansarbetet.

• En utveckling av yrkesinriktad utbildning eller inledande av ny utbildning, till exempel etablering av en ny utbildningslinje. I denna typ av projekt ska den utbildning som etableras syfta till att producera yrkeskunskaper i projektlandet för att stödja projekt med företagspartnerskapsstöd. En aktör som vill etablera en utbildningsverksamhet ska uppfylla etableringsmålet enligt villkoren, det vill säga aktören ska antingen etablera ett företag eller licensiera en utbildningsprodukt i projektlandet.

Man kan ansöka om företagspartnerskapsstöd för projekt inom branscher som inte finns på förbudslistan.

Företagspartnerskapsstöd kan inte beviljas projekt som syftar till export (inklusive identifiering av exportrelaterad agent eller distributör). Stöd kan beviljas för vissa projektfaser i exportprojekt, när exportprojektet är förknippat med långsiktig överföring av kunskap/knowhow, så som upprättande av ett långsiktigt underhålls- och/eller opereringsavtal som ger upphov till ett företagspartnerskap mellan en finländsk aktör och en aktör i utvecklingslandet. Då kan man till exempel få stöd för identifiering av en företagspartner eller utbildning av den lokala underhållspersonalen.

Med företagspartnerskapsstöden kan man stöda utredning och utbildning i projekt som hänför sig till import från ett utvecklingsland till EES-området. Dylika aktiviteter kan till exempel vara identifiering av importpartner, förbättring av produktkvalitet eller erhållande av certifikat för rättvis handel/annan motsvarande certifiering samt utbildning av partnern i utvecklingslandet. Liksom för övriga projekt med företagspartnerskapsstöd omfattas den operativa verksamheten, till exempel fraktkostnader, inte av stödet.

Projekttypen stödfunktionsprojekt, som är riktad till läroinrättningar och medborgarorganisationer beskrivs i detalj under ”Kan läroinrättningar och medborgarorganisationer ansöka om stödet?”.

Sökblanketterna (anmälan om basinformation och ansökan om företagspartnerskapsstöd) ska laddas ner på den egna datorn och öppnas med det avgiftsfria programmet Adobe Reader.

Vissa webbläsare (såsom Microsoft Edge) öppnar ansökningsblanketterna som standard i ett nytt webbläsarfönster, vilket ger ett felmeddelande. Ladda ner blanketten på datorn med ikonen uppe till höger på skärmen (markerad med rött på bilden nedan).

Tabellen nedan visar var du hittar de erforderliga koderna och vad de används till.

Kontrollera under punkten ”Tillkännagivna” i e-tjänsten att du får ett mottagningskvitto. Du får mottagningskvitto i e-tjänsten inom 1–3 dagar från att du lämnat in ansökan. Obs! Du kan endast följa med hur ansökan framskrider via e-tjänsten, och för inlämnande av ansökan skickas till exempel inte något e-postmeddelande.

Om utrikesministeriet via e-tjänsten informerar att ansökan behöver kompletteras, görs kompletteringarna genom att lägga till de efterfrågade uppgifterna/bilagorna via blanketten för kompletterande av ansökan, och som sedan laddas upp till e-tjänsten. Blanketten för kompletterande av ansökan hittar du på sidan Anvisningar och blanketter för ansökan.

I mottagningskvittot uppges dagen för registrering av projektet. Om projektet beviljas stöd och den kostnadsbudget som den sökande presenterar godkänns, är de kostnader som uppkommer efter registreringsdagen och som uppfyller kostnadsbudgeten stödberättigande. Alla åtgärder som den sökande gör före stödbeslutet sker dock på egen risk.

Utrikesministeriet informerar den sökande om projektets registreringsdag i det mottagningskvitto som skickas via e-tjänsten. Projektets registreringsdag blir den dag då den tillbörligt ifyllda ansökningsblanketten och de erforderliga bilagorna har lämnats in i e-tjänsten.

Registreringsdagen är viktig, eftersom de kostnader som uppkommer efter denna dag är kostnader som stöds. Stöd kan inte beviljas för kostnader som har uppkommit innan projektet registrerades.

Finnpartnership behandlar ansökningar och ger sina utlåtanden till utrikesministeriet som stöd för beslutsprocessen. Utrikesministeriet inför statsunderstödsbeslut om beviljande av stödet i e-tjänsten. Det tar i genomsnitt 3-5 månader att få statsunderstödsbeslutet.

Sökanden informeras om statsunderstödsbeslutet endast via punkten Tillkännagivna i e-tjänsten. Sökanden ska alltså följa med hur ansökan framskrider. Sökanden får till exempel inget e-postmeddelande om de meddelanden eller kompletteringsförfrågningar som inkommit via statens e-tjänst.

Finnpartnership överlåter, på utrikesministeriets begäran, inte uppgifter om innehållet i de utlåtanden som getts för projekt till de sökande.

På grund av företagspartnerskapsstödets offentliga karaktär är namnen på de organisationer som lämnat in en stödansökan, namnen på dem som fått företagspartnerskapsstöd och deras bransch, statistik över projektet som insamlats med hjälp av ansökningsblanketten, projektlandet och beloppet av det stöd som sökts/beviljats offentlig information.

Företagspartnerskapsstödet omfattar kostnader för utredning och utbildning i affärsverksamhetsprojekt som riktar sig till utvecklingsländer. Typiska stödberättigande kostnader som uppkommer i projekt är kostnader för resor, logi, löner och dagtraktamenten.

Kostnader som godkänns är till exempel:

• kostnader för att utvärdera en potentiell företagspartner i partneridentifieringsskedet (t.ex. juridiska konsultationskostnader)
• expertarvoden (juniorkonsult högst 520 €/d, seniorkonsult högst 910 €/d)
• den arbetstid som sökandens personal använder i projektlandet eller annat land som väsentligen är förknippat med projektet, eller i undantagsfall i Finland
  • högst 500 €/d baserat på månadslönen enligt personens arbetsavtal och endast arbete som utförts på vardagar mån–fre är stödberättigande
• resekostnader till projektlandet eller annat land som väsentligen är förknippat med projektet samt dagtraktamenten under resan
• arbetskostnader som är förknippade med utbildning av personalen i företaget i utvecklingslandet samt kostnader för utveckling av affärsverksamheten i företaget i utvecklingslandet (sammanlagt högst 200 arbetsdagar)
• marknadsspecifika produktutvecklingskostnader för produktifiering i projekt som rör import från utvecklingsländer eller kostnader för jämförbara tester samt kostnader för test av erforderliga myndighetstillstånd som behövs för importen
• Planeringskostnader för pilotering av tekniker och lösningar samt planeringskostnader i anslutning till demonstrationsprojekt. Utbildningskostnader, övrig teknisk assistans, fraktkostnader och arbetskostnader i anslutning till installationsarbete är också godtagbara kostnader.
  • Stöd kan även fås för en självfinansieringsandel som förutsätts av internationella organisationer (EU, FN-organisationer, internationella finansinstitut); då utgör den självfinansieringsandel som organisationen förutsätter den totala projektkostnaden för företaget.

Till stödberättigande kostnader räknas inte kostnader för inledande av operativ verksamhet (frånsett utbildning av personal). Till exempel anses rekryteringskostnader efter projektförberedelsen vara en del av den operativa verksamheten. Observera att kostnader som uppkommer ur sökandens normala affärsverksamhet inte kan stödas.

Sökanden ska i detalj ta del av kostnader som godkänns i bilagan nedan.

I samma dokument finns också exempel på kostnader som inte kan täckas med hjälp av stödet (t.ex. rekrytering, allmänna marknadsföringskostnader och alla kostnader som stödmottagaren får stöd för av en tredje part).

BILAGA Kostnader som godkänns för företagspartnerskapsstödet

De kostnader som uppkommer efter att ansökan har lämnats in och registrerats i e-tjänsten kan vara stödberättigande. Projektets registreringsdag blir den dag då den tillbörligt ifyllda ansökningsblanketten och de erforderliga bilagorna har lämnats in i e-tjänsten.

Godtagbara resekostnader är främst större kostnadsposter, såsom kostnader för flyg, tåg, fartyg och buss, nödvändiga taxikostnader i projektlandet (eller i Finland till den del kostnaderna motsvarar prisnivån för allmänna transportmedel) samt inkvarteringskostnader och utbetalade utrikestraktamenten (som godkänts av beskattaren) i projektlandet eller annat land som väsentligen är förknippat med projektet. Resekostnaderna godkänns enligt den billigaste resklassen och för hotellersättningar tillämpas de maximibelopp som fastställts i statens resereglemente. Som hotellkostnader godkänns endast dygnsersättningen för logi, inte ersättningar som man har betalat för hotellets övriga tjänster, såsom måltider.

Användningen av sökandens egen personal kan stödas i förberedelsefasen för ett affärsverksamhetsprojekt som riktas till utvecklingsländer, när arbetet görs i projektlandet eller annat land som väsentligen är förknippat med projektet (eller i undantagsfall i Finland). Kostnaderna kan till exempel vara förknippade med identifiering av företagspartner i projektlandet, genomförande av preliminär eller egentlig projektredovsining, utveckling av verksamhetsplan eller utbildning av personalen i företaget i utvecklingslandet. Arbete som utförs av sökandens egen personal kan stödas under vardagar (mån–fre) och vara högst 500 €/d, dock så att kostnaderna baseras på den verkliga månadslön som personen har enligt sitt arbetsavtal (frånsett bland annat naturaförmåner).

Lönekostnader kan inte stödas om man inte betalar någon lön åt företagets egen personal och/eller ägare (till exempel ett nyetablerat företag). Dividender, lönedividender, privata uttag eller motsvarande är inte stödberättigande. Då kan emellertid kostnaderna för resor, inkvartering och dagtraktamenten vara stödberättigande.

När ansökandes personal utbildar den lokala personalen i projektlandet, kan arbetskostnaderna för ansökandes personal normalt godtas endast för den tid utbildningen sker i projektlandet. Arbetstid som är förknippad med personalens projektrelaterade vardagliga affärsverksamhet, såsom kostnader för användning eller byggande av maskiner i produktionsanläggningen, är inte stödberättigande.

Den godtagbara kostnaden som kan betalas till externa experter/konsulter har fastställts enligt följande: yngre konsult (junior consultant) kan erläggas till ett maximalt dagsbelopp om högst 520 €, och äldre konsult (senior consultant) kan erläggas till ett maximalt dagsbelopp om högst 910 €. Arvoden som betalas till externa experter kan vara större än dessa maximibelopp, men också i sådana fall betalas stödet enligt de ovan angivna maximala beloppen.

För projekt som registrerats fr.o.m. 1.1.2020 godtas i pilot- och demonstrationsprojektfasen planeringskostnader för pilotering av tekniker och lösningar samt planeringskostnader i anslutning till demonstrationsprojekt. Utbildningskostnader, övrig teknisk assistans, fraktkostnader och arbetskostnader i anslutning till installationsarbete är också godtagbara kostnader.

Stöd kan även fås för en självfinansieringsandel som förutsätts av internationella organisationer (EU, FN-organisationer, internationella finansinstitut); då utgör den självfinansieringsandel som organisationen förutsätter den totala projektkostnaden för företaget.

Stödet täcker till exempel inte följande kostnader:

• alla kostnader som stödmottagaren får stöd för från tredje part
• ett finländskt företags kostnader för identifiering av agent eller distributör i anknytning till ett exportrelaterat projekt och inte heller direkta kostnader för maskin- och anläggningsleveranser, som inte syftar till ett långvarigt företagspartnerskap enligt villkoren för företagspartnerskapsstödet
• allmänna marknadsundersökningskostnader som inte är förknippade med främjande av företagspartnerskap enligt villkoren för företagspartnerskapsstödet
• deltagande i anbudsförfarande eller förberedelser för sådan exporthandel som inte är förknippad med ett långvarigt företagspartnerskap enligt villkoren för företagspartnerskapsstödet
• kostnader för anskaffning av maskiner och materiel samt övriga produktionsinvesteringar som behövs för att genomföra projektet
• arbetskostnader i Finland för personalen hos mottagaren av företagspartnerskapsstödet (förutom i vissa undantagsfall)
• arbete som den egna personalen gör på veckoslut
• resekostnader i Finland, om de inte är anknytningar
• icke-nödvändiga taxikostnader i projektlandet eller annat land som väsentligen är förknippat med projektet
• kilometerersättningar
• dagtraktamenten i Finland, om de inte är förknippade med resor till projektlandet eller annat land som väsentligen är förknippat med projektet
• dagtraktamenten för personalen i projektlandet när de deltar i utbildning i Finland
• kostnader för allmän marknadsföring och marknadsföringsmaterial
• kostnader för allmän produktutveckling och jämförbara tester (kostnader för marknadsspecifik produktifiering eller pilotprojekt för teknik som inte är förknippade med import från utvecklingsland)
• allmänna kostnader för seminarier eller besök, som inte är förknippade med främjande av företagspartnerskap enligt villkoren för företagspartnerskapsstödet (till exempel identifiering av affärspartner)
• långvariga och/eller sedvanliga kostnader för uppehälle förknippade med yrkesutbildning och lokal utbildningsverksamhet (till exempel löner åt den egentliga personalen i anläggningen, lokalhyra, finansieringskostnader och löpande kostnader, såsom el och vatten).
• kostnader för kurirtjänst
• läkemedelskostnader som inte är nödvändiga med avseende på förhållandena i projektlandet
• representationskostnader
• lokalhyror och serveringskostnader
• rekryteringskostnader
• kostnader som räknas till den normala affärsverksamheten, marknadsföring
• den andel som överskrider den maximala gränsen för den egna personalens arbetskostnader eller löner och arvoden till externa experter
• övriga kostnader som inte är stödberättigande enligt revisorn

Läs mer om de stödberättigande kostnaderna.

Om projektets verksamhetsplan och/eller projektbudget förändras, ska företaget ansöka om tillstånd till förändringen skriftligen. Kontakta alltid Finnpartnership innan verksamheten i fråga inleds.

Om Finnpartnership inte har godkänt ändringarna i verksamhetsplanen eller projektbudgeten på förhand, kan sådana ändringar eventuellt inte godkännas i utbetalningsskedet eller så kan ändringarna endast godkännas till en viss del.

Det beviljade stödet är tillgängligt under 24 månader efter att statsunderstödsbeslutet har tillkännagivits. Företagspartnerskapsstödet kan inte beviljas en förlängning. Dagen för tillkännagivande hittar du under punkten Tillkännagivna i e-tjänsten.

Företagspartnerskapsstödet betalas i efterskott mot realiserade, betalade och till 100 % reviderade kostnader som motsvarar projektbudgeten.

Mottagaren av företagspartnerskapsstödet kan ansöka om utbetalning av stödet i en eller två rater.

Finnpartnership behandlar förfrågningar om utbetalning i den ordning de inkommer. Utrikesministeriet ansvarar för att erlägga betalningen. Läs mer om utbetalning.

Man kan inte ansöka om en förlängning för ett beviljat företagspartnerskapsstöd. Stödmottagaren ska begära utbetalning med en separat utbetalningsförfrågan innan stödet förfaller.

Företagspartnerskapsstödet kan betalas till stödmottagaren efter att stödmottagaren har returnerat sin förbindelse att följa villkoren för företagspartnerskapsstödet. Företag som har lämnat in sin ansökan efter 1.1.2016 ska skicka förbindelseblanketten tillbörligt ifylld via utrikesministeriets e-tjänst så snabbt som möjligt efter att sökanden fått kännedom om beslutet, dock senast i samband med den första begäran om utbetalning.

Mottagaren av företagspartnerskapsstödet kan ansöka om utbetalning av stödet i högst två rater. Begäran om utbetalning och bilagor lämnas in via utrikesministeriets e-tjänst.

Begäran om utbetalning utgörs av:

• blankett för begäran om utbetalning
• utredning av realiserade kostnader (undertecknat av revisor), som helst ska lämnas in elektroniskt i Excel-format. Finnpartnerships mall ska användas för den kostnadsspecifikation som fylls i för respektive projektfas.
• av revisor ifylld och undertecknad checklista
• framstegs-/slutrapport
• Sökandens utdrag ur handelsregistret eller motsvarande dokument för företag som registrerats utomlands (max. 3 mån. gammalt), av vilket framgår det sökande företagets representationsrätt

Alla anvisningar och dokument som behövs för att upprätta en begäran om utbetalning finns under punkten Utbetalning och rapporteringsanvisningar.

I samband med utbetalning ska man presentera en slutrapport, om man ansöker om kostnaderna i en rat, och om man i den första utbetalningen ansöker om minst 2/3 av det beviljade stödet. I annat fall lämnar man i samband med den första utbetalningen bara in en mer begränsad framstegsrapport som beskriver framstegen i projektet och hur medlen har använts. Detaljerade anvisningar för Finnpartnerships rapporteringspraxis hittar du under punkten Utbetalning och rapporteringsanvisningar.

Dessutom är stödsökanden skyldig att rapportera projektets framskridande i två uppföljningsrapporter. Den första uppföljningsförfrågan skickas elektroniskt till företaget senast inom ett år efter att stödet har förfallit. Den andra uppföljningsförfrågan skickas elektroniskt till företaget senast inom ett år efter att den sökande har svarat på den första uppföljningsförfrågan. Finnpartnership skickar blanketten för uppföljningsrapportering till stödmottagaren.

Om stödet förfaller utan att utbetalningar har skett, ska sökanden ge en kort utredning över varför projektet upphört.